2007-10-16 (tisdag)
Recept på en god, panerad sej-middag som är klar på mindre än en timme.
8-10 st | potatis (blir mos till ca 4 pers.) |
salt | |
vitpeppar | |
mellanmjölk | |
margarin (till potatismoset och att steka fisken i) | |
sej i portionsbitar (1 per person) | |
1 st | ägg |
vetemjöl | |
salt | |
svartpeppar, malen | |
broccolibuketter, frysta, Findus (till 4 pers.) | |
lingon |
- Skala och koka potatisen. Häll av det mesta av kokvattnet, men spara lite på bottnen.
- Stöt potatisen, vispa sedan den. Tillsätt lite mjölk i taget tills moset fått en bra konsistens.
- Smaksätt moset med salt, vitpeppar och margarin. Vispa lite till.
- Blanda vetemjöl, salt och svartpeppar på en tallrik. (Jag använde 3 msk vetemjöl, 1 tsk salt och ½ krm svartpeppar. Detta blev alldeles för salt, så det räcker kanske med ½ tsk salt.)
- Vispa upp ett ägg och doppa de tinade fiskbitarna i det.
- Vänd de äggindränkta fiskarna i mjölblandningen, skaka av överflödigt mjöl och låt de vila ett tag.
- Bryn margarinet i en stekpanna och stek sedan fiskarna ca 3-4 minuter per sida på medelvärme.
- Lägg broccolibuketterna i en kastrull, täck med kallt vatten och salta lätt. Låt koka 1-2 minuter. Häll i 1 dl kallt vatten och låt stå ca 5 minuter med locket på innan du häller av vattet.
- Servera den stekta sejen tillsammans med hemlagad potatismos, kokta broccolibuketter och en klick lingon.
Sonen, 5 år: Får stekt korv och gurka till sin mos. Nöjd och glad.
Dottern, 6 år: Smakade fisken och utbrast glatt: “Vi har ätit sån här i skolan. Den smakar precis likadan, men jag tycker inte om den ändå.” Hon tyckte inte heller om mosen, föredrar pulvermos, så hon åt endast några små tuggor av allt. Lingonen och broccolin klagade hon inte på iallafall.
Mamman: “Mycket god fisk, om man bortser från den salta paneringen. T.o.m. godare än laxen vi hade förra veckan. Varför gör jag inte potatismos oftare? Riktigt gott!”
Kommentar: Paneringen var lite väl salt, så nästa gång hoppar jag över saltet i mjölet och saltar lite lätt direkt på fisken istället.
(Andra bloggar om: recept, mat, barn, fisk, sej, matblogg, middag)
Fanns ingen sej, så det blev torsk
Dottern 1,5: Lämnade endast lite mos
Dottern 3,5: Lämnar fisk och mos
Mamman: Äter på jobbet
Pappan: Saknar salt till fisken (1 tsk kanske skulle ha varit mer i min smak).
Inget fel med att salta paneringen.
@El Sueco, När det gäller salttolerans så skiljer sig nog människor väldigt mycket åt, så man får förmodligen anpassa saltmängden lite efter egen smak. Dessutom så kan ju fisken i sig ta åt sig mer eller mindre salt, så man får smaka sig fram.
Nu har jag i alla fall lyckats få en perfekt saltbalans på sejen och barnen har börjat att vänja sig vid rätten. 😀