2007-03-17 (lördag)
Lite hjälp på traven nu när våffeldagen närmar sig med stormsteg.
(Tillagningstid: Frasvåfflor: ca 43 min + 10 min jästid, Enkla: ca 43 min.)
Frasvåfflor (7 st)
4 dl | vispgrädde |
3 dl | vetemjöl |
1 dl | vatten |
- Vispa grädden tjock.
- Blanda samman vattnet, mjölet och en del av grädden till en slät, klimpfri smet.
- Låt den gärna stå och svälla en god stund. Rör ner den i resten av grädden.
- Hetta upp våffeljärnet och grädda vackert guldgula våfflor.
- Servera våfflorna med sylt eller lättsockrade bär, vispad grädde eller glass.
Kockens kommentar: Rann inte över, men var svår att hantera. Fick hälla upp i decilitermått och sedan gröpa ur med sked. (Efter att ha gjort den andra sorten så tror han att han borde gräddat dessa lite längre än han gjorde.)
Smetblandarens synpunkt: Mycket frustrerande att gegga runt med smeten som mer liknar en deg än en smet. Efter att ha brottats med smetdegen i ca 18 minuter fick den vila i ca 10 minuter. Därefter blandades resten av grädden i.
Dottern, 6 år: “Goda!” Åt med sylt och enorm aptit. (Tyckte även om dem kalla, om det var sylt på.) Föredrog dock den andra sortens våfflor.
Sonen, 4 år: “Bra!” Åt med sylt och stora mängder grädde. Tyckte det var roligare att bre ut grädde än att äta. (Sade att båda var lika goda, men verkade att föredra den andra sorten.”)
Pappan: “De är lite vattniga i mitten.”, “Hade jag fått sådana här ute så hade jag aldrig gått tillbaka till det stället.”
Mamman: “Ganska flottiga, men smakrika och matiga. Goda!” Åt med både sylt och grädde. “Även när det var kalla så föredrar jag dessa.”
Enkla frasvåfflor (10 st)
100 g | margarin eller smör |
2 1/2 dl | vatten |
3 1/2 dl | vetemjöl |
2 dl | mjölk |
2 tsk | bakpulver |
- Smält matfettet och låt det svalna.
- Rör samman vattnet, mjölet, mjölken och bakpulvret till en slät smet.
- Tillsätt det avsvalnade matfettet.
- Värm upp våffeljärnet och smörj det med lite matfett till första laggen och därefter om det behövs till de övriga laggarna.
- Grädda våfflorna vackert guldgula. Lägg dem på galler om de inte kan ätas nygräddade.
- Bjud våfflorna med sylt, bär, vispad grädde eller glass.
Kockens kommentar: Lättare att bre ut i formen, men svårt att få rätt mängd, svåra att få loss och svårt att få jämn färg på. Rann över flera gånger.
Smetblandarens synpunkt: Mycket enkelt att blanda ihop, tar ca 14 minuter.
Dottern, 6 år: “Mer mjuka!” Hon tyckte att dessa var mjukare inuti och mycket godare. (Föredrog denna sorten även när de var kalla.)
Sonen, 4 år: “De första är godare.” Är dock inte helt säker, eftersom han verkade tycka bättre om dessa. (“Mums-filli-babba” var hans omdömme om våfflorna när de var kalla.)
Pappan: “Mycket goda och frasiga, så frasiga att de är svåra att böja.” Tyckte klart bättre om denna sorten, vare sig de var varma eller kalla. (“När de är kalla ska de inte vara för mörka, när de är varma spelar det ingen roll.)
Mamman: “Inte lika flottiga som frasvåfflorna, men de känns tråkiga och torra.”
Sammanfattning: Pappan och dottern föredrog de enkla frasvåfflorna. Sonen verkade göra detsamma, trots att han sade tvärtom. Mamman tyckte iallafall klart bäst om de riktiga frasvåfflorna. Det är som bäddat för en fight vid våffeljärnet den 25:e mars. (Våffelrecepten kommer från ICA bokförlags “Rutiga kokboken”.)